Har tänkt på att det numera verkar som att det inte får finnas några guilty pleasures ens när man lyssnar på musik. Folk listar musik som anses vara "dålig" helt utan ironi eller förebehåll, och formulerar i somliga fall, som i senaste numret av Plan B, någon slags manifest kring det hela.
Vad fan? Det är den här jävla satanismen som breder ut sig (andra exempel: drogliberalismen, nyliberalismen). Allt ska vara tillåtet hela tiden. Jag skäms för vissa grejer jag lyssnar på, och det tänker jag fortsätta med. Jag tycker det är avskyvärt att jag gillar så mycket med exempelvis Meatloaf och U2 som jag gör. Det är dåligt och äckligt. Men jag kan inte hjälpa det, jag undviker att lyssna på det och jag undviker definitivt att koketera med det. Nån skam bör man ha i kroppen. Annars kan man lika gärna rösta på moderaterna och bo i nåt gated community, bara för att man är rädd. Men det gör jag inte. Jag tycker inte man bara ska omfamna sina nojor hela tiden. Känn skam och skräck och var stolt över det. Det är min devis.
Några bra grejer däremot: Nya Babyshambles EPn, Prefab Sprout (som jag aldrig brytt mig om tidigare), och neo-soul från 96-2000 ungefär; Bilal, Erykah Badu, den här Beat-antologin som Gunnar Harding satte ihop och som äntligen kommit på pocket, Konspirationen mot Amerika (har iofs inte hunnit så långt ännu, men hur skulle den kunna vara dålig?), Dexter, Heroes, Office och pojkarnas födelsedagar. Fast just de är förstås lite deppiga också. På ett sätt som jag inte kan förklara för den som inte fattar direkt.
Jag vill ha ett jobb, jag vill skriva grejer för folk som fattar vad jag menar. Inte för att min redaktör, han jag hade när jag hade en, innan jag slutade, inte fattar. Mer läsarkretsen. Den består av idel idioter.
Om de ens är läskunniga, menar jag försökte provocera med jämna mellanrum i över ett år, skrev grejer jag inte ens trodde på själv bara för att hamna i någon slags blåsväder. Men inte ett endaste litet argsint mail, inga sura kommentarer ute, ingenting. Lite beröm bara från olika kulturpersonligheter, men det är jag trött på nu.
Jag önskar ett värdigare sammanhang. Och reda pengar. Det är allt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Vad sägs om att starta eget förlag? Jag skulle kunna vara game.
Jag ska anstränga mig lite mer. Bli bättre på att bryta raderna. Jag har dragit på mig en sjukdom på ett ställe där man måste kunna skriva kod för att returnknappen ska funka.
Post a Comment